Sista skälvande minuterna...

av amningen! Idag åt bebisen välling i nappflaska vid två tillfällen. Dessutom har han redan hunnit med gröt en gång och puré en gång! Man märker att han blir mätt och belåten, det är nog så att tutten inte ger honom vad han behöver längre. Nu gäller det bara att få med mannen på tåget. Han måste vara redo att ta de första nätterna med ledsen och förvirrad bebis. Önskar att jag hade barn som bara vände sig bort och själva visade att de inte var intresserade av bröstet längre. Men mina små tuttmonster har jag varit tvungen att brotta loss från bröstet under högljudda protester. Ettan när han var 20 månader, tvåan när han var 14 månader och trean nu vid dryga 7 månader om allt går enligt planerna. Orken att amma blir mindre och mindre. Jag vill vara mig själv igen. Min kropp har så länge ockuperats av barn, nu vill jag känna att den först och främst är min. Och kanske slippa evighetslånga nattamningar när trean använder mig som tröstnapp...

Ikväll blir det fredagsmys med mamma och resten av familjen. Grekiska färsbiffar med kall sås och hemmagjord chokladmousse står på menyn. Mams skulle ta med en flaska rött också så det kan nog bli lite lagom avslappnat.